Lyssna på min nya Podcast! Gör det! NU!

Jag har länge uppskattat att lyssna på en bra podcast. I löparspåret, på bussen, i sängen sent på kvällen, eller när jag städar huset. En eller ett par personer som pratar om saker de är intresserade av; ofta på ett underhållande sätt. Speciellt har jag smak för de poddar där två vänner, ofta män, pratar och skattar.

Länge har jag dock saknat ett lika bra kristet komplement - inte nu längre!
Förra veckan spelade jag och min gode vän Jonatan Kvist in vårt första avsnitt av Elvelyck & Kvist, vilket släpptes i lördags!

Tanken med vår pod är att ha kul, och prata om våra liv, tankar vi har, och ge ett kristet perspektiv på allt mellan himmel och jord. Vi pratar inte igenom våra tankar innan vi spelar in, utan spelar in allt vi säger och resonerar om. Har du inte lyssnat på podcast's innan så låter detta säkert väldigt ostrukturerat och flummigt, men det är faktiskt väldigt kul, och framför allt BRA och ÄKTA!

Så ta nu och ladda ner vårt premiäravsnitt här, eller sök på Elvelyck och/eller Kvist på iTunes och hitta det där. Välj att prenumerera på vår pod så missar du ingenting av allt FANTASTISKT som kommer att produceras där:)

Vi behöver också MASSOR av feedback! Tagga oss på Instagram, Twitter och Vine - #elvelyckkvist , kommentera här på min blogg; posta på våra facebook-sidor, eller skicka oss ett mail på elvelyckochkvist@gmail.com

Elvelyck & Kvist ska vara levande och aktuell, så vill du föreslå ett ämne vi borde prata om, hör av dig!

Om några få timmar, efter vårt staff-meeting och Bönemöte här i The House, ska vi spela in avsnitt två. Jag är lika nyfiken som du vad det kommer att handla om...:)

Fylld med SYFTE!

Gud skapade havet, och fyllde det med fiskar och levande varelser. Han skapade himlen, och fyllde den med fåglar. Han skapade universum, och fyllde det med stjärnor och galaxer. Han skapade jorden, och fyllde den med träd, berg, sjöar, djur och liv.
Gud skapade sedan människan - och blåste sin livsande in i henne: Han fyllde henne med sig själv!
Han gav befallningen att råda, regera och uppfylla jorden. Människan skapades med, och fylldes av, SYFTE!

Mönstret går sedan genom hela Bibeln. Han fyllde både tabernaklet och templet med sin härlighet. Gud lämnar inget tomrum efter sig - han fyller det med liv!

Vi syndade dock, och Bibeln säger att vi dog = vår relation med Gud bröts. Vi förlorade Guds härlighet. Ett tomrum skapades.
Sedan dess har vi alla strävat efter att få det tomrummet fyllt. Vi prövar relationer av alla möjliga kombinationer. Det tillfredsställer för ett tag, med blir aldrig ett bestående substitut. Några försöker med alkohol. Med droger. Med sexuell frigjordhet. Med karriär. Med materialism. Med politik.
Vad vi än försöker fylla upp tomrummet med så kommer det alltid att läcka och bli tomt igen. Det räcker aldrig hela vägen fram.

Varför?

För att Han som skapade dig är STOR. Du har STORHET inom dig. Du är skapad för något högre. Något renare. Något viktigare. Du är skapad för ett syfte.... Det finns en mening med ditt liv.

Gud blev människa och betalade priset för vår synd. Han dog i mitt ställe. Jag fick bli ren igen.
50 dagar efter att han dog och uppstod så var himmelen redo: Nu var människan ren igen. Nu var priset betalt. Vi tillhörde Gud igen. Och Pingstdagen kom.

Lärjungarna blev UPPFYLLDA av den helige Ande - och fick tillbaka ursprungssyftet igen: Uppfyll jorden! Råd och regera! Lev ut ditt syfte! Det finns en mening med ditt liv!

Vissa kristna vill begränsa andedopet till att tala i tungor. Missförstå mig inte, lik Paulus vill jag säga: Jag talar i tungor mer än er; och jag önskar att ni alla talade i tungor!
Men andedopet handlar om något mer; något större!
Du blir uppfylld av SYFTE igen! Du blir en del av något STÖRRE; nämligen Guds plan att vinna världen igen! Du blir fylld av Hans kraft, och du blir ett VITTNE av det största och renaste. Du blir en AMBASSADÖR för Hans rike, med all den auktoritet och frimodighet som följer!

Skäms inte, lyft din blick! Du är inget misstag: Du är unik, och viktig i Guds plan att UPPFYLLA jorden. Du är fylld med SYFTE!

Min fru älskar en annan man mer än mig....

Saken är att jag visste det redan innan jag friade till henne. Det var i själva verket en av anledningarna till mitt frieri: Jag letade efter en blivande fru som var förälskad i Jesus! 

Det fanns många söta flickor att vila ögonen på, många som var bra på alla sätt och vis; men jag visste att det inte räcker... En kvinna som älskar Jesus med hela hjärtat var pricken över i'et!
Att Stephanie idag, åtta år senare, älskar Jesus, tar tid med honom, talar om honom, talar med honom, och ger hela sitt hjärta till honom gör mig lycklig, trygg, och ännu mer förälskad i henne....

Kanske du inte har hittat din blivande partner ännu; låt mig ge lite tips vad du bör leta efter.
Kanske tänker du att andra saker är viktigare, och att hans/hennes relation med Jesus "kan du påverka positivt och hjälpa henne/honom med". Nej! Låt henne/honom bli trygg i sin relation med Gud innan du blandar dig i.

Leta efter detta:

1. Hon/han älskar Jesus av hela hjärtat!
Det absolut viktigaste du ska leta efter! Det betyder att han/hon har ett inre liv; ber, läser Bibeln, fastar, vittnar, och älskar att tala om och med Jesus.

2. Han/hon är engagerad i en lokal församling.
Hjälper han/hon till? Tar han/hon ansvar? Är han/hon en tjänare?

3. Har ni kul ihop?
Ni måste kunna skratta ihop, göra kul saker tillsammans, älska att vara med varandra. Då blir vardagen aldrig grå!

4. Respekterar han/hon din renhet?
Var sätter ni era gemensamma gränser innan ni gifter er? Är han/hon allmänt flirtig med alla andra personer runt omkring? Är han en gentleman?

5. Är ni på väg åt samma håll i livet?
Om du upplever att du är kallad att jobba i New Delhi, och hon aldrig skulle kunna tänka sig att lämna Sverige så kommer någon av er att få kompromissa.... Jag menar inte att ni måste tänka EXAKT likadant i alla situationer, men grundläggande saker bör vara likadana.


Checka av denna lista. Kan du svara positivt på alla frågor och statements? GO FOR IT! 

Jag är lika förälskad i min fru idag som jag var när jag för första gången höll hennes hand i ett vintrigt Uppsala för många år sedan...:)

Låt mig presentera Jordan Kolarik!

Sent i tisdags kväll flög Jordan Kolarik in till San Francisco för att bo med oss i CA i åtta veckor.
Jordan är i sluttampen på sin Bachelor på Central Bible College i Missouri. Han behöver göra en sista praktik, och frågade mig redan i Dar es Salaam förra året om han fick göra sin praktik hos mig.

Jag mötte Jordan när han var en vild tonåring i Pittsburgh för MÅNGA år sedan. Han var en del av ungdomsarbetet i Allison Park Church; oc
h genom åren har jag predikat där 30+ gånger, och sett honom växa varje gång!
Han är idag en mogen, Jesuspassionerad, smart och talangfull (han vann en nationell tävling som frontman i bästa "Youth Band" för tre år sedan!) ung Gudsman!

Han kommer nu vara med mig i åtta veckor; göra det jag gör; bo hos oss; och förhoppningsvis lära sig MASSOR om att vara i tjänst! Min utmaning är att han ska vara mer passionerad, en vild stridsman, och ha ett hjärta för de onådda när han flyger hem i July.

Välkommen till CA, SOS, The House och The Elvelyx Jordan! Nu kör vi! 

Vikten av nya erfarenheter

Igår kväll bad fick jag leda över 1 500 människor i bön. Helt otroligt! Varje måndag samlas den skaran i The House Modesto för att be. Veckans höjdpunkt, big time!
Våra föreståndare som brukar leda bönen har varit på resande fot i två veckor, och de bad mig ta bönemötet denna vecka. Ett stort förtroende och en ny erfarenhet.
Det blev väldigt bra, stark Gudsnärvaro, och vi bad för onådda folk, och Tanga, Tanzania.

Livet ska vara fullt av nya erfarenheter, nya utmaningar, och tider när vi sträcker oss längre än vad vi någonsin gjort hittills. Om vi inte gör det kommer vi sluta växa och utvecklas. Jag vill att mitt liv ska vara som bäst, roligast och starkast precis innan jag dör. Då har jag ständigt lärt mig nya saker, sträckt mig längre, och varit hungrig i livet. Du dör jag lycklig och mätt!

Jag har saker jag sträcker mig efter just nu. Nya steg i tro och utmaningar jag skräms av, men som triggar mig!

Har du?

Lewis 2 år!

För två år sedan hade vi missionspraktik i Stockholm. Då var eleverna från vår systerskola i Pittsburgh hos oss i Stockholm för att hjälpa oss evangelisera gator och torg. Runt 70 människor blev frälsta under några dagars arbete, och Jesus blev känd från Stureplan till Hovsjö!

Jag ska minnas dessa dagar ännu mer genom ett helt annat mirakel som skedde mitt i missionspraktiken.
Just när vi satt i Hovsjö, Södertälje, tittade Stephanie på mig med den där blicken som säger kom-hit-nu-det-gäller-något-väldigt-viktigt. När hon viskandes säger att "jag tror det är dags", får jag smidigt lämna över teamledarrollen till mina medarbetare, sätta mig i bilen och bege mig norrut till Flemingsberg.

Där föddes han! Han som hette Dylan i en dag, innan namnet som varit bestämt sedan flera månader inte ville fastna på honom och fick lämna plats för hans riktiga namn; Lewis Kenzo Elvelyck!

Idag bli vårt charmtroll två år. Idag vaknade han lite förvirrad och omtumlad av att hans två syskon och föräldrar stormar in sjungandes med ballonger, choklad, tårta, presenter och levande ljus! Oj vad glad han blev för mentosrullen, tågboken, plastlastbilen och russinpaketen!

Lewis; Älskar dig till månen och tillbaks! Vill ge dig hela världen och lite till! 
Finns ingen som kan irritera mig som du när allt går snett (lol); finns ingen som får mitt hjärta att smälta fortare än du när leendet tittar fram mitt i oredan; finns ingen som så ovillkorligt och kärleksfullt kastar sig om min hals varje gång vi ses efter några timmars separation; finns ingen som lär pappa tålamod och uthållighet bättre än du; jag vet ingen som snabbare ber om förlåtelse och ursäkt när det blivit fel; finns ingen charmigare, smartare, mysigare, finare, busigare, eller mer älskad 2-åring i hela världen (i mina ögon!)
OJ VAD JAG ÄLSKAR DIG!

Hurra! Hurra! Hurra! Hurra! Idag är det din dag!

Vad vore livet utan Skype? (eller Facetime för den delen)

Kom hem sent igår efter en intensiv match i stora Stockton (ca 350 000 invånare) en timme från Modesto. Det lokala laget heter Thunder, har Skandinaviens egen Tor som maskot, en arena som tar 10 001 personer, och spelar i tredje bästa ligan i USA efter NHL och "Farmarligan".

Mycket kul! Fick be för två sjuka personer som kände omedelbar förändring och förbättring i kroppen!
Tyvärr så förlorade "vårt" lag med ett uddamål i sudden.... De leder fortfarande med 2-1 i matchserien, och om de vinner två matcher till är de i nationell final för Kelly Cup! (Allt detta lärde jag mig igår, bredvid en passionerad supporter.)

Det blev en stark, dubbel, espresso kvart i fem i morse, och sedan styrelsemöte via Skype med SOS i 4,5h. 
Skype är en av de saker jag gärna skryter om här borta. Det är ju åtminstone delvis ett svenskt ursprung. Andra saker jag gärna talar om är Spotify, skiftnyckeln, säkerhetständstickan, H&M, och syrets upptäckt. Tänk vad lilla Sverige ändå har bidragit med!

Om 40 minuter är det dags för nästa Skypemöte med Sverige. Denna gång med SvD som vill intervjua mig om min bakgrund, förändring i livet, och vad jag gör nu. Allt detta efter att reportern funnit och läst min blogg! Kul!

Skulle vilja hinna med en FaceTime med ungdomspastorn i SOS Church innan det. Är du tillgänglig Jonatan?:)

Korta tankar. Snabba tangenter. Flitiga fingrar. Och ett leende i ansiktet.

Jag har världens bästa jobb. En lycklig fru. Fina barn. En relation med Gud. Och ett vrålåk till hoj. Vad mer kan en man begära?

Att älska en stad.

Vad ser du när du tittar på din stad? Och vad känner du?

För drygt tre månader sedan flyttade jag från en av världens vackraste städer, till...tja, Modesto. Ingen yttre skönhet, inget "varumärke", inget hippt och coolt alls.

Men idag är jag förälskad i denna plats! Jag älskar Modesto!

Vi kristna är idag inte kallade att frälsa våra städer. Det gjorde Jesus för 2 000 år sedan. Vi är däremot kallade att älska våra städer!

Så hur? 

Du kan sluta försöka på en gång i egen kraft, och istället koppla med den kärlek som är Guds, och som redan är utgjuten i ditt hjärta genom den helige Ande. (Rom 5:5)

Se staden med Guds ögon. Se varje människa som Han ser dem. Då kommer du älska, be för och göra allt du kan för att vinna din stad med Hans kärlek. 

Så hur lång tid tar det att lära sig att älska en stad? När kan du älska den? 

Svaret är: På en gång! För Gud har redan älskat din stad sedan dagen den föddes. Det tog mig en vecka att älska Modesto.

Jesus grät för städer när Han såg dem. Gråter du och jag? Eller talar vi ner våra städer, eller talar vi hat och irritation och förbannelser över dem?

Du kanske tänker: Men vad finns det att älska i min stad Daniel? 

Jag vet! Och jag kan ge dig det svaret:

Människor!

Vi tittar inte på byggnader eller yttre skönhet; vi ser staden så som Gud ser staden: En plats med många människor!

Så det är dags att öppna ditt hjärta för din stad. Var stolt över den! Äg den! Var en del av den. 

Och älska den!

Städer jag bott i och som jag älskar:

Huskvarna

Jönköping

Uppsala

Storstockholm

Modesto

Städer jag drömmer om, har en relation till, älskar på avstånd, och längtar till att få se förvandlade:

Pittsburgh

New York

San Francisco

Beirut

New Delhi

Calcutta

Tokyo

Rom

Paris

Kairo

Istanbul

Washington DC

Boston

Karachi

.........?

Beviset: Mitt inkarvade namn.

Jerusalem, Första århundradet

Han drog hyveln ytterligare några gånger. "Så där ja!", sa han för sig själv. Nu var det lite mindre knotigt,  och lite mer estetiskt tilltalande. Han visste ju att det för denna produktserie inte spelade någon roll, men hans pappa hade så länge han kunde minnas inpräntat orden: "Jobba hårt min son. Slarva aldrig! Den som är en trogen, hårt arbetande, och noggrann arbetare kan få tjäna kungar en dag!" 
Han visste att den sista delen var ett halvcitat från Boken; men han hade aldrig vetat om han skulle tolka det bokstavligt eller bildligt, och när han frågat pappa hade han bara fått ett mystiskt leende och en blinkning till svar.

Redan för fyra år sedan hade han fått börja hjälpa mamma och pappa i verkstaden. Då tyckte de att han blivit stor nog, och hans pappa hade instruerat honom, tränat med honom, låtit honom göra misstag, ibland skällt och tillrättavisat honom, och ofta berömt honom. Nu var han tio år, och kunde nästan utföra alla de olika arbetsmomenten hans pappa kunde. Deras lilla verkstad var en av många i staden, och de hade snickrat möbler och produkter till alla möjliga människor i många år. Pappa hade ett rykte om sig att producera kvalité, och ändå hålla nere priserna. Kanske var det just därför Romarna hade valt ut pappas snickeriverkstad som en av få när de börjat beställa kors från judarna, istället för att utföra det tunga arbetet själva.

Visst, det var mindre inspirerande och utvecklande att ständigt hyvla ut och snickra ihop grova kors, men det gav en stadig och långsiktig inkomst. Pappa hade sagt att det var en välsignelse från Gud att få göra kors åt Romarna, eftersom de aldrig skulle sluta avrätta människor. "Det behövs alltid nya kors min son", hade han sagt.
Även pappas kusin hade fått ett uppsving i sin affärsverksamhet när pappa fick in honom som virkesleverantör. Hela släkten såg upp till och tackade pappa för vad han gjort. "Jag vill bli som min pappa.", tänkte pojken när han med ett öga stängt en sista gång inspekterade korset han byggt.

Han visste inte hur många han satt ihop de senaste två åren, men säkert ett hundratal. Han visste ju vad de användes till, och varje gång tanken fastnade på det så darrade han till. "Usch!", tänkte han, "Jag vill aldrig mer se på när de spikar upp någon människa på våra kors."
Förra året hade han av nyfikenhet smugit upp till baksidan av tempelberget, där avfallshögen låg, och platsen de avrättade brottslingar. Han hade drömt mardrömmar i flera månader efter det. Vanligtvis, varje vecka, var det en hyfsat stor publik som stod och tittade på når Romarna avrättade de som brutit mot lagen. Nu var det påskhelg igen, och han visste att publiken skulle vara extra stor just därför; hela landet samlades i staden under denna vecka, och många familjer såg det som en årlig tradition att bevittna korsfästelsen av brottslingarna.

Han lät kniven snabbt glida mot och karva in i träet på den ena sidan av korset. Osynligt nog för någon att reagera, men tydligt nog att se för den som visste vad han letade efter. Nu var hans namn inkarvat i korset. Hans sigill. Hans arbete. Hans kors.

..........

Hon hoppade till när dörren slogs upp men en smäll. Hon vände sig hastigt om med andan i halsen och hjärtat hårt dunkande från den hastiga adrenalinrushen. Hon såg rakt in i två söndergråtna ögon. Hennes ögon. Lika stora och chokladbruna som de som satt i hennes ansikte. Men de hon nu såg var rödflammiga och fulla av tårar.

"Han bär mitt kors!", hörde hon sin son ropa med brusten röst. "De skrattar och ropar och kastar saker på honom. Han blöder! Och han bär mitt kors!" Hans ord blandades med gråt, och det tog några sekunder för henne att förstå det hon hörde.
Modersinstinkten gjorde att hon lyfte upp honom och höll om honom innan hon frågade: "Vem? Vilket kors? Lilla vän, vad pratar du om? Vad har hänt?"
Hennes omfamning hade inte fått gråten att stanna av, utan snarare tvärtom. Det han kämpat emot där ute på gatan släppte nu, och blev till en flod av gråt.
"Profeten!", sa han mitt i tårarna, "Jesus från Nazareth, han vi älskar att lyssna på och vara nära varje gång han kommer till stan. Han blöder. De skrattar. Och han bär mitt kors!"

Hon hade fortfarande svårt att samla alla tankar, allt gick så fort. "Nej, lilla vän", sa hon tillslut, "Jesus från Nazareth är ingen brottsling. Du måste ha sett fel, Romarna skulle aldrig gripa honom."
"Han gick med de andra", replikerade han blixtsnabbt, "och han föll precis framför mina fötter här utanför på gatan. Jag såg hans ansikte, det var han! Han blöder. Och han bär mitt kors! Mitt kors  dödar Jesus!"

Hennes man hade nu kommit in i rummet. Han hade hört tumultet och skriket, och han hade hört vad deras son grät ur sig. De höll nu båda om pojken. Kärleksfullt och varsamt som vore han en nyfödd. Hon hörde hennes man tröstande förklara att det visst inte var hans kors. Att det var Romarnas kors. Och att det säkert fanns hundra kors där ute; att kanske bara en fjärdedel kom från denna verkstad; och att det garanterat inte var just ett kors som han hade gjort.

Då slutade han plötsligt att gråta, trots att gråten fanns kvar i hans ögon när han tittade upp på dem.
"När han föll", sa han nu stilla; "när han föll så såg jag..." 
"Vad såg du?", frågade hon upprört.
"Där, precis bredvid hans ansikte, inkarvat på korset. Jag såg mitt namn... Han bär mitt kors. Han bär mitt namn."

..........


Han bar mitt namn på korset, för att kunna skriva mitt namn i Livets Bok.
Mitt inkarvade namn är beviset på Hans kärlek. Hans oändliga kärlek.

Han dog för mig, nu lever jag för Honom!

Hur man bygger en Megaförsamling

Kaxig rubrik. Jag är 31 år gammal. Har ännu inte varit med och byggt upp en megaförsamling från grunden, men under mina tre månader här i The House Modesto, har jag observerat en hel del intressanta saker som jag tror är direkt nödvändiga för att nå ända fram. En dag kan Gud kalla både dig och mig att bygga en Megaförsamling från grunden, då måste vi vara beredda!

Enligt The Hartford's Institute är definitionen av en Megaförsamling en församling som har 2 000 eller fler mötesdeltagare under veckans möten. Förra veckan hade vi 9 743 här i Huset, så jag gissar att vi kvalificerar :)

Här är några tankar jag gärna delar med dig:

1. Ett tilltal från Gud
Det kommer att komma MÅNGA dagar då du önskar att du gjorde något annat, och inte ständigt stod i denna andliga strid. Många gånger kommer du gråtandes vilja ge upp, och du kommer tvivla på att du kan göra det. Då MÅSTE du veta att Gud kallade dig att göra det! För om Gud kallade så är det Hans jobb att bygga! Inte ditt. Du ska bara lyda, uthålligt lyda...

2. Bön
Snabbt räknat så är jag med på sju officiella bönesamlingar varje vecka. Vissa sträcker sig så långt som 2h, andra för 20 minuter. Veckans höjdpunkt är måndagkvällar, då över 1 500 människor kommer för att BE i 1,5h! För de flesta församlingar vore det en prestation att samla så många bedjare till en "specialsamling" om året. I The House så sker det VARJE VECKA!
Människor här ber. Ledarna ber. Alla vet hur man ber, och förstår att bön är nyckeln till genombrott. Alla segrar som vinns här är grundade i bön. Jag älskar att se föreståndarparet Glen och Deborah - de ber som om de vore hungriga, vilda tonåringar, med gamla människors vishet. Trots att de är över 60, och har varit i tjänst hela sina liv, så är de inte trötta eller mätta - de längtar efter mer! Underbart!
Om du inte är beredd att be så kommer du inte kunna bygga stort. Du kommer ha en lagom församling, säkert bekvämt och härligt, men utan påverkan på din stad.

3. Evangelisation
Pastor Glen har sagt till mig varannan vecka att en församling som har evangelisation på veckoschemat inte kommer att växa sig stor. Va?! Jo, för då gör medlemmarna "sitt jobb" under de timmarna, och det skapar en tankebyggnad att ibland så "utför" man evangelisation, men oftast inte.
Sån var inte Jesus. Hans livsstil var att människor fick bli mötta och höra om Gud. Så fungerar verkligen denna församling! En byggnad är bara ett skal; ovanför alla dörrar i vår kyrka sitter det skyltar, på insidan, som säger: "You are now entering the Mission Field!" Så varje dag, varje sekund, är vi evangeliserande - det finns ingen annan livsstil! På VARJE möte jag varit på här hittills under tre månader har människor blivit frälsta, hittills över 3 500!
Varje månad döper vi; i söndags 46 personer! Underbart!
Om evangelisation är en programpunkt snarare än en livsstil så kommer din församling inte kunna växa. Du evangeliserar hela tiden!

4. Nästa generation
Ett huvudfokus på nästa generation är existensberättigandet för varje församling. Om fokus, pengar och tid inte läggs på att nå barn och ungdomar (inte "underhålla" eller "ta hand om" - nå!) då kommer församlingen tillslut att dö, långsamt eller snabbt.
Både barn- och ungdomsarbetet här i The House kan vara det bästa jag sett i någon församling i hela världen! (jag har besökt MÅNGA!) Nästa månad inviger vi en ny barnkyrka vi byggt: Det kommer vara det fräschaste platsen att vara för något barn i hela Norra Kalifornien!

5. Mission
Jesus kallar ingen kristen att "bara" nå sin stad - han talar alltid om FOLK! För att en församling ska vara full av Guds kraft och närvaro krävs ett fokus och satsning på mission. Läs Matteus kapitel 10 och 11:1 om du inte tror mig!
The House Modesto satsar stort på mission just nu. Hur? De sökte över jorden för att få ett kvalitativt missionsarbete, blev partners med oss i SOS, betalade hur mycket som helst för min familjs visum och flytt, och har nu satt in mig, en missionär från Sverige, som pastor och Missions Director. En FET välsignelse väntar församlingen runt hörnet..

6. Offer
Som ledare måste man vara beredd att dö och offra ALLT man har! Många ser på Megaförsamlingar och ser en "glättig yta", utan att förstå alla tåran, all förföljelse och all strid som ligger bakom. Många tänker högmodigt att "det där som Ps Glen gör skulle jag kunna göra", utan att se. Beräkna kostnaden. Betala priset. Ge inte upp. Dö till dina drömmar. Där finns ett recept till framgång. Om inte vetekornet faller i jorden och dör...

Mycket mer kan sägas och analyseras i detalj, men allt detta ovan är nycklar och grundläggande fakta för att bygga stort. Har man inte ordning på dessa sex punkter så är det inte ens lönt att försöka.

Det var inte min intention när jag började skriva, men nu när jag tittar på alla sex punkterna igen, så ser jag med glädje att de alla är en del av SOS Church DNA i Stockholm. I mitt hjärta vet jag att Gud gör något stort i Stockholm... Yeah!

Fortsätt att drömma! Och bygg stort!