Kom precis hem från Allison Park Churchs lördagskvällsmöte. Jag har gått dit varje lördag under våra veckor här i USA för att äta andlig mat och ladda batterierna. Predikar så mycket hela tiden, så det är skönt att få bli betjänad mellan varven:)
Ikväll, mitt i lovsången, ser jag att Chris Griffin, en av pastorerna, får syn på mig när han är på väg upp på scenen. Han vänder om och småspringer fram och säger: "- Kan du gå ut och be för en hjärnskadad kvinna som sitter vid hissarna? Vi ska be för henne nu, men du kan väl gå ut och lägga händerna på henne?" I det läget säger man knappast, Nej tack - jag måste vila och bli betjänad...:) Självklart springer jag ut tillsammans med två nyutexaminerade elever från vår amerikanska bibelskola!
Där sitter Kim, en kvinna runt 40, tillsammans med hennes mamma. Jag presenterar mig som svenska Daniel. Sätter mig på knä jämte henne, tar hennes händer och börjar att be....
Senare får jag veta att Kim råkade ut för en trafikolycka den 24 december 2008. Då skadades hennes hjärna så allvarligt att hon miste talförmågan, att hennes minne och balans rubbades rejält, och att hon sedan dess varit tvungen att undvika starkt ljus och högre ljud = har inte kunnat gå på möten i kyrkan! En talpedagog hade hjälpt henne att lära sig prata igen, men det övriga var fortfarande lika illa.
Så nu sitter Kim på en stol, händerna för ögonen (för att skydda sig mot vanligt dagsljus!) och öronproppar i öronen. Allt jag gör är att enkelt proklamera bibelord och Guds löften, befaller all skada att bli läkt, och tackar Gud för hans godhet och kraft att bota. När vi sagt amen tittar jag på Kim och säger med fullständig övertygelse från mitt hjärta: Nu Kim är det färdigt!
Jag lämnar sedan Kim och hennes mamma, går tillbaka in i mötet där det nu är en massa pålysningar. Plötsligt skriker någon till nedifrån ingången. Det är Kim - hon springer längst fram i kyrkan, utan öronproppar eller händer för ögonen, utan dålig balans eller illamående. Hon hoppar, gråter, skrattar och dansar. Hela kyrkan får omedelbart se Guds helande! Wow!
Efter mötet kommer Kim och hennes mamma fram och kramar om mig länge. De förstå självklart att det var Gud som botade henne, men vill ändå kramas och tacka. Kims lilla mamma gråter och vill aldrig släppa taget om mig. Det var helt underbart!
Temat på Gudstjänsten var Unexpected Adventure! Det kunde inte passat bättre! Jag bara satt där, och det oväntade äventyret överföll mig. Var beredd, var alert, längta - det kommer hända dig också!
Det är härligt när man går med Gud ! Han använder precis vem han vill utan krusseduller. Det är ett äventyr att gå med Jesus
SvaraRadera