Första gången jag predikade var för 12 år sedan. Jag har predikat på heltid sedan fem år tillbaka - tro mig: Jag har gjort alla misstag, och lärt mig genom dem!
1. Förbereder sig för lite.
En del tycks tro att de bästa predikningarna kommer utan förberedelse, under "Andens inspiration" i samma stund de ställer sig upp på scenen för att predika. Det stämmer INTE! Bara för att en predikant har vittnat en eller två gånger att det har skett (det har hänt mig två gånger!) betyder det inte att det ALLTID ska gå till så. Nej, förbered dig väl; arbeta igenom vad du vill säga, förbered med Bibelord, en powerpoint, en illustration och en avslutande utmaning eller inbjudan. Om du alltid vill bli inspirerad i stunden så kommer många snart tröttna på att lyssna på dig.
2. Förbereder sig för mycket.
Min personlighetstyd ligger sällan i riskzonen för punkt ett ovan, men ofta här under punkt två. Noggranna förberedelser med exakt ordföljd, eller detaljer i powerpointen kan sluka alldeles för mycket tid. Jag har lärt mig genom åren att hellre vara 80 % förberedd, för att istället hinna ta ännu mer tid i bön inför ett möte. Det gör hela skillnaden!
3. Försöker hinna säga allt.
Less is more! När jag börade predika runt 20-års ålder försökte jag ta varje tillfälle att trycka in så mycket undervisning jag kunde om allt möjligt. Det kunde vara en predikan om Rättfärdighet, men under vägen ord om relationer, om Israel, om smörjelse, om mission, om kreti och pleti! Det blev väldigt spretigt.
Försök istället vara totalfokuserad på det ord du fått från Gud; repetera samma sak tre gånger från olika vinklar, predika det fokuserat tills det landar i människors hjärtan; skala bort allt runt omkring. En sån predikan berör människor!
4. Glömmer bort avslutningen.
Ibland är det lätt att bli så fokuserad på det det ordet man vill få fram, så först när man väl nått slutet på sin predikan kommer man på att det kommer ett eftermöte också. Förbered det innan! Be igenom hur du ska avsluta, hur du ska utmana, vad du ska säga; och om du bjuder fram till förbön - var specifik! (99 % av fallen börjar jag med en frälsningsinbjudan!)
5. Predikar för första raden, men ej den sista.
Det är lätt som predikant att söka medhåll från de som sitter längst fram på mötet = de överlåtna, hungriga, passionerade, starka kristna; men glömma bort de som kom sent, smög in i mötet, de som är nya, osäkra, de med trasiga liv, de med störst behov, de som sitter tysta längst bak. Om du kan lära dig att predika för de längst bak, och inte bara för hejarklacken längst fram, så kommer din tjänst betyda något.
6. Lever ej som de lär.
Om du predikar en sak, men lever och agerar privat på ett annat sätt så är det totalt omöjligt att få ett genomslag!
7. Söker bekräftelse på fel ställe.
Det är Gud som du ska behaga, inte människor! Men samtidigt är det människor du ska nå med vad Gud vill säga. Detta kräver en balans. Var varm mot människor, älska dem, skratta och ha humor; men kompromissa inte med Guds ord. Göm inte sanningen, även om den ibland är obekväm. I slutändan så spelar det ingen roll hur många som klappar dig på ryggen och berömmer din predikan efter mötet - har du varit lydig mot Gud?
8. Har fel fokus.
Att vara en predikant betyder INTE i första hand att du ska resa runt i kyrkor och bli en ny lysande stjärna på den kristna himlen. Nej... De bästa, starkaste, mest smorda predikanterna är de som vet hur man predikar för EN! De som predikar för en främling på bussen, för sin granne på andra sidan häcken, eller för sin bästa vän över en kopp kaffe. De som leder människor till frälsning vid sitt köksbord, och till andens dop i hallen. Där är rätt fokus!
9. Ber för lite, fastar och läser Guds Ord för lite.
Ord är överflödiga....
10. Är för allvarliga.
Jag möter predikanter ibland vars pannveck och bekymrade min är fastcementerade i deras ansikten.
En del tar sig själva på lite för stort allvar. Hey - slappna av, skratta och njut! Du är privilegierad som får förmedla Guds ord! Det är KUL!
Fler misstag finns säkert. Här delar jag bara med mig av några jag gjort genom åren. Hoppas det hjälper någon!
1. Förbereder sig för lite.
En del tycks tro att de bästa predikningarna kommer utan förberedelse, under "Andens inspiration" i samma stund de ställer sig upp på scenen för att predika. Det stämmer INTE! Bara för att en predikant har vittnat en eller två gånger att det har skett (det har hänt mig två gånger!) betyder det inte att det ALLTID ska gå till så. Nej, förbered dig väl; arbeta igenom vad du vill säga, förbered med Bibelord, en powerpoint, en illustration och en avslutande utmaning eller inbjudan. Om du alltid vill bli inspirerad i stunden så kommer många snart tröttna på att lyssna på dig.
2. Förbereder sig för mycket.
Min personlighetstyd ligger sällan i riskzonen för punkt ett ovan, men ofta här under punkt två. Noggranna förberedelser med exakt ordföljd, eller detaljer i powerpointen kan sluka alldeles för mycket tid. Jag har lärt mig genom åren att hellre vara 80 % förberedd, för att istället hinna ta ännu mer tid i bön inför ett möte. Det gör hela skillnaden!
3. Försöker hinna säga allt.
Less is more! När jag börade predika runt 20-års ålder försökte jag ta varje tillfälle att trycka in så mycket undervisning jag kunde om allt möjligt. Det kunde vara en predikan om Rättfärdighet, men under vägen ord om relationer, om Israel, om smörjelse, om mission, om kreti och pleti! Det blev väldigt spretigt.
Försök istället vara totalfokuserad på det ord du fått från Gud; repetera samma sak tre gånger från olika vinklar, predika det fokuserat tills det landar i människors hjärtan; skala bort allt runt omkring. En sån predikan berör människor!
4. Glömmer bort avslutningen.
Ibland är det lätt att bli så fokuserad på det det ordet man vill få fram, så först när man väl nått slutet på sin predikan kommer man på att det kommer ett eftermöte också. Förbered det innan! Be igenom hur du ska avsluta, hur du ska utmana, vad du ska säga; och om du bjuder fram till förbön - var specifik! (99 % av fallen börjar jag med en frälsningsinbjudan!)
5. Predikar för första raden, men ej den sista.
Det är lätt som predikant att söka medhåll från de som sitter längst fram på mötet = de överlåtna, hungriga, passionerade, starka kristna; men glömma bort de som kom sent, smög in i mötet, de som är nya, osäkra, de med trasiga liv, de med störst behov, de som sitter tysta längst bak. Om du kan lära dig att predika för de längst bak, och inte bara för hejarklacken längst fram, så kommer din tjänst betyda något.
6. Lever ej som de lär.
Om du predikar en sak, men lever och agerar privat på ett annat sätt så är det totalt omöjligt att få ett genomslag!
7. Söker bekräftelse på fel ställe.
Det är Gud som du ska behaga, inte människor! Men samtidigt är det människor du ska nå med vad Gud vill säga. Detta kräver en balans. Var varm mot människor, älska dem, skratta och ha humor; men kompromissa inte med Guds ord. Göm inte sanningen, även om den ibland är obekväm. I slutändan så spelar det ingen roll hur många som klappar dig på ryggen och berömmer din predikan efter mötet - har du varit lydig mot Gud?
8. Har fel fokus.
Att vara en predikant betyder INTE i första hand att du ska resa runt i kyrkor och bli en ny lysande stjärna på den kristna himlen. Nej... De bästa, starkaste, mest smorda predikanterna är de som vet hur man predikar för EN! De som predikar för en främling på bussen, för sin granne på andra sidan häcken, eller för sin bästa vän över en kopp kaffe. De som leder människor till frälsning vid sitt köksbord, och till andens dop i hallen. Där är rätt fokus!
9. Ber för lite, fastar och läser Guds Ord för lite.
Ord är överflödiga....
10. Är för allvarliga.
Jag möter predikanter ibland vars pannveck och bekymrade min är fastcementerade i deras ansikten.
En del tar sig själva på lite för stort allvar. Hey - slappna av, skratta och njut! Du är privilegierad som får förmedla Guds ord! Det är KUL!
Fler misstag finns säkert. Här delar jag bara med mig av några jag gjort genom åren. Hoppas det hjälper någon!
Instämmer att det är viktigt med en bra förberedelse inför att man ska predika. Det kan märkas att det är ihophafsat, dock inte nödvändigt vis. Jag har själv varit med om gånger när jag har ( ifs rätt länge sen nu) noga förberett vad jag skall predika, men så nån timme innan har jag upplevt en stilla viskning. Du ska predika det här, istället...
SvaraRaderaDärför hänger andlig mognad ihop med om hur mycket vi lyder.
Mycket bra blogg du har, länkar mer än gärna!!
Lägger gärna till att många predikanter utanför svenska kyrkan hoppar mellan bibelord och väljer att läsa halva bibelord eller läser in betydelser i ett bibelord som inte ens går att utläsa av sammanhanget.
SvaraRaderaFaktum är att det går att skapa en predikan som går rakt emot någonting jesus sagt genom att välja ut lite versar här o där som stödjer mina argument.
Därför lyssnar jag helst på predikanter som har läst sina 5 år på teologisk instutition och har har konfronterats ordentligt med olika bibelsyner och olika tolkningsprinciper.