Kul att följa bloggens statistik. Det enskilda inlägg som haft ohotat flest läsare är ett inlägg från förra sommaren där jag talar om Gud vs vetenskap i allmänhet, och Big Bang i synnerhet. Faktiskt mycket oväntat, men kul! Du hittar det inlägget Här!
Jag blev uppmärksammad på det inlägget då jag fick en kul kommentar igår; så låt mig spinna vidare i mina tankar genom att svara "Anonym"!
Hej Anonym!
Visst står det "6 dagar", men det skulle mest bli ytligt att tolka in det som ett 24h-dygn i vårt perspektiv. Varför? Jo, framför allt för att vår måttstock till att mäta ett dygn är vår sol; och solen tittar inte fram förrän på den fjärde "dagen":)
Det hebreiska ord som används här är yom, och det översätts, helt rätt, ofta med "dag", men från ordboken hittar vi även: "an indefinite periode of time, an era with a certain characteristic, longer periods, seasons or years."
Med andra ord läser jag att Gud skapade universum i 6 "steg".
Vissa kristna kanske skulle bli nervösa när jag inte tolkar det som 24h, men jag tillhör som sagt inte dem. Det grundläggande syftet med skapelseberättelsen i Bibeln är inte "hur" Gud skapade världen, utan "varför".
Jag säger inte att jag tolkar allt allegoriskt, absolut inte, men nödvändiga detaljer för att vetenskapligt förstå varje enskild process i skapelsen finner vi inte i Bibeln.
Jag finner dina vidare resonemang spännande, men med en allvarlig brist.
Ja, Heisenbergs osäkerhetsprincip och kvantmekanik ger spännande, och ibland rent filosofiska resonemang, men de bevisar vare sig det ena eller andra.
Ja, idag ser det utan tvivel ut som att slumpen styr, och att orsak och verkan är passiva åskådare på subatomära nivåer, men...
1. Oavsett om det är Gud eller moder natur som ligger bakom, så tror jag snart, när vetenskapen vinner ny mark, att vi kommer att se att universum faktiskt har mer ordning i slumpen än vad vi hittar just nu. En teori kan vara fullt vetenskaplig sann idag, men imorgon behöva ge vika för en högre teori som förklarar allt på ett nytt sätt. Newton vs Einstein är väl det mest klassiska exempel som går att hitta...
2. Heisenberg kan idag användas i studier av befintlig materia och hur olika partiklar beter sig ("de kan vara på fler ställen samtidigt"); men inte användas i att förklara ett tillblivande av materia. Där blir vetenskapen halt.
Fortfarande finns ingen tillfredställande förklaring på hur inte ens ingenting kunde bli allt. Ah, vackra tanke!
Till sist:
Du menar att min komplexa Gud utan skapare är onödig i ett skapande av ett relativt sett mindre komplext universum.
Fel.
Om Gud skulle vara materia: Ja, då har du rätt! Nu är Gud "något annat"...nämligen Ande!
Einstein och relativitetsteorin ger oss att: Utan materia - ingen tid! Tiden och rummet är två sidor av samma sak!
Einstein har med andra ord hjälpt oss teologer väsentligt i att förstå hur Gud kan vara evig: Innan min komplexa, omaterialistiska, Gud skapade universum så fanns heller ingen tid. Allt var alltså ett enda stort nu. Eller ännu hellre; allt var en rådande evighet utan tid:)
Vetenskapligt förstår vi aldrig Gud. Men vetenskapen kan fylla i färg och detaljer i vår vackra Gudsbild.
Ska du, Anonym, fullt ut förstå Gud, om du är nyfiken på riktigt menar jag, då hjälper inte teorier, argument eller resonemang - då behöver du möta den Gud som var komplex, helig och Ande, men som "blev kött", blev en människa, och vandrade här. Honom kan vi se, förstå, och fascineras av. Han hette Jesus, levde och dog för 2 000 år sedan. Du hittar honom i Bibeln: Läs Matteus, Markus, Lukas och Johannes berättelser där...
Lycka till!
Hej Anonym!
Visst står det "6 dagar", men det skulle mest bli ytligt att tolka in det som ett 24h-dygn i vårt perspektiv. Varför? Jo, framför allt för att vår måttstock till att mäta ett dygn är vår sol; och solen tittar inte fram förrän på den fjärde "dagen":)
Det hebreiska ord som används här är yom, och det översätts, helt rätt, ofta med "dag", men från ordboken hittar vi även: "an indefinite periode of time, an era with a certain characteristic, longer periods, seasons or years."
Med andra ord läser jag att Gud skapade universum i 6 "steg".
Vissa kristna kanske skulle bli nervösa när jag inte tolkar det som 24h, men jag tillhör som sagt inte dem. Det grundläggande syftet med skapelseberättelsen i Bibeln är inte "hur" Gud skapade världen, utan "varför".
Jag säger inte att jag tolkar allt allegoriskt, absolut inte, men nödvändiga detaljer för att vetenskapligt förstå varje enskild process i skapelsen finner vi inte i Bibeln.
Jag finner dina vidare resonemang spännande, men med en allvarlig brist.
Ja, Heisenbergs osäkerhetsprincip och kvantmekanik ger spännande, och ibland rent filosofiska resonemang, men de bevisar vare sig det ena eller andra.
Ja, idag ser det utan tvivel ut som att slumpen styr, och att orsak och verkan är passiva åskådare på subatomära nivåer, men...
1. Oavsett om det är Gud eller moder natur som ligger bakom, så tror jag snart, när vetenskapen vinner ny mark, att vi kommer att se att universum faktiskt har mer ordning i slumpen än vad vi hittar just nu. En teori kan vara fullt vetenskaplig sann idag, men imorgon behöva ge vika för en högre teori som förklarar allt på ett nytt sätt. Newton vs Einstein är väl det mest klassiska exempel som går att hitta...
Fortfarande finns ingen tillfredställande förklaring på hur inte ens ingenting kunde bli allt. Ah, vackra tanke!
Du menar att min komplexa Gud utan skapare är onödig i ett skapande av ett relativt sett mindre komplext universum.
Fel.
Om Gud skulle vara materia: Ja, då har du rätt! Nu är Gud "något annat"...nämligen Ande!
Einstein och relativitetsteorin ger oss att: Utan materia - ingen tid! Tiden och rummet är två sidor av samma sak!
Einstein har med andra ord hjälpt oss teologer väsentligt i att förstå hur Gud kan vara evig: Innan min komplexa, omaterialistiska, Gud skapade universum så fanns heller ingen tid. Allt var alltså ett enda stort nu. Eller ännu hellre; allt var en rådande evighet utan tid:)
Vetenskapligt förstår vi aldrig Gud. Men vetenskapen kan fylla i färg och detaljer i vår vackra Gudsbild.
Ska du, Anonym, fullt ut förstå Gud, om du är nyfiken på riktigt menar jag, då hjälper inte teorier, argument eller resonemang - då behöver du möta den Gud som var komplex, helig och Ande, men som "blev kött", blev en människa, och vandrade här. Honom kan vi se, förstå, och fascineras av. Han hette Jesus, levde och dog för 2 000 år sedan. Du hittar honom i Bibeln: Läs Matteus, Markus, Lukas och Johannes berättelser där...
Lycka till!
Hej igen Daniel och tackar för ditt svar. jag försöker posta ett inlägg men av någon konstig anledning går det inte att göra det.
SvaraRaderaHej igen Daniel och tackar för ditt svar.
SvaraRaderaMed andra ord läser jag att Gud skapade universum i 6 "steg".
Vilka är dessa steg enligt dig?
Ja, Heisenbergs osäkerhetsprincip och kvantmekanik ger spännande, och ibland rent filosofiska resonemang, men de bevisar vare sig det ena eller andra.
Ja, idag ser det utan tvivel ut som att slumpen styr, och att orsak och verkan är passiva åskådare på subatomära nivåer, men...
1. Oavsett om det är Gud eller moder natur som ligger bakom, så tror jag snart, när vetenskapen vinner ny mark, att vi kommer att se att universum faktiskt har mer ordning i slumpen än vad vi hittar just nu. En teori kan vara fullt vetenskaplig sann idag, men imorgon behöva ge vika för en högre teori som förklarar allt på ett nytt sätt. Newton vs Einstein är väl det mest klassiska exempel som går att hitta...
Heisenbergs osäkerhetsprincip "bevisar" att man inte samtidigt kan bestämma en partikels läge och rörelsemängd med godtycklig noggrannhet. Självklart kan man komma att överge teorin om osäkerhetsprincipen om en teori med bättre förklaringsvärde skulle stå för dörren (även om Bells teorem förbjuder kvantmekaniken att ha de egenskaper du med den nya teroin sucktar efter). Men din ide om att en nyare teori som inrymmer mer determinism skulle utgöra ett bevis för guds existens bygger på fel dikotomi. Rent principiellt skulle Heisenbergs osäkerhetsprincip kunna falsifieras helt utan att iden om intelligent designer får större förklaringsvärde. Det skulle bara visa oss att Heisenberg hade fel och det går till på ett helt annat sätt än vad vi hittills trott.
2. Heisenberg kan idag användas i studier av befintlig materia och hur olika partiklar beter sig ("de kan vara på fler ställen samtidigt"); men inte användas i att förklara ett tillblivande av materia. Där blir vetenskapen halt.
SvaraRaderaFortfarande finns ingen tillfredställande förklaring på hur inte ens ingenting kunde bli allt. Ah, vackra tanke!
Nu är jag inte en expert på området men jag vet som så mycket att ingenting är inte ingenting som begreppet ingenting i det vardagliga livet kan antyda. Du gör ju fortfarande nånting, fastän du inte gör nåt (för att späda det hela lite mer filosofiskt).
Materia kan bildas ur energi genom många olika processer (se bland annat http://sv.wikipedia.org/wiki/Kvantskum och kvantfluktationen av virtuella partiklar). Fotoner av mycket hög energi fanns från början och parbildning sattes igång (partikel-antipartikel). Kvarkar sattes ihop till protoner och neutroner. Det fanns elektroner och snart kunde atomer bildas.
Det största problemet vi står inför är väl att förklara varifrån energin kom som gav upphov till att universum började sin inflation. Förhoppningsvis ska strängteorin ge oss en bättre bild och förena kvantmekaniken med den allmänna relativitetsteorin.
Till sist:
SvaraRaderaDu menar att min komplexa Gud utan skapare är onödig i ett skapande av ett relativt sett mindre komplext universum.
Fel.
Om Gud skulle vara materia: Ja, då har du rätt! Nu är Gud "något annat"...nämligen Ande!
Einstein och relativitetsteorin ger oss att: Utan materia - ingen tid! Tiden och rummet är två sidor av samma sak!
Einstein har med andra ord hjälpt oss teologer väsentligt i att förstå hur Gud kan vara evig: Innan min komplexa, omaterialistiska, Gud skapade universum så fanns heller ingen tid. Allt var alltså ett enda stort nu. Eller ännu hellre; allt var en rådande evighet utan tid:)
Ehm, en ande! Jo, där har vi svaret på alltings första orsak. Att vissa kan vara så jävla infantilt och kvasiintelligent på samma gång. Kan du vara vänlig och definiera anden som du påtalar om i ditt inlägg? Och vad tror du denna ande består av? Du anser, misstänker jag, att denna ande har ett medvetande? Jag tror inte riktigt att du förstod min poäng. Ditt grundargument är att något så komplex som universum måste ha en skapare/en första orsak, likaså kvantmekaniken som du misstänker kan inrymma så kallade dolda variabler (http://sv.wikipedia.org/wiki/Dold_variabel-teori.) Låt mig utveckla mitt argument ytterligare. Om Gud/skapelsen inte behöver en skapare, dvs om skapelsen (vare sig om skapelsen är ett intelligent väsen, har ett medvetande osv. eller om skapelsen är energi som inte har en intelligens och ett medvetande) kan inträffa av sig själv utan en skapare inblandad, vad är det som säger att energin som ger upphov till universums inflation att inte heller den kan vara orsakslös? Vad jag försöker säga är att denna "någonting evig" behöver inte vara komplex, ha en intelligens och ett medvetande.Ty, om något så komplex som Gud inte behöver en skapare, då behöver inte den mindre komplexa energin som gav upphov till universums tillblivelse det heller:)
Ska du, Anonym, fullt ut förstå Gud, om du är nyfiken på riktigt menar jag, då hjälper inte teorier, argument eller resonemang - då behöver du möta den Gud som var komplex, helig och Ande, men som "blev kött", blev en människa, och vandrade här. Honom kan vi se, förstå, och fascineras av. Han hette Jesus, levde och dog för 2 000 år sedan. Du hittar honom i Bibeln: Läs Matteus, Markus, Lukas och Johannes berättelser där...
SvaraRaderaSka du, Daniel, fullt ut förstå universum, dess tillblivelse och dess mysterier då hjälper inte enbart en hjärtats tro, som bygger på att din gudstro (intuitivt) känns äkta och sann för dig. Den sortens tro skulle man kunna kalla för subjektiv. Hjärtats tro kommer man fram till genom emotionellt färgade resonemang som typ "du behöver möta den Gud som var helig och Ande, men som "blev kött", blev en människa, och vandrade här. Honom kan vi se, förstå, och fascineras av. Han hette Jesus, levde och dog för 2 000 år sedan."
Dels finns det en hjärnans tro som innebär att din gudstro ska upplevas/uppfattas som äkta och sann inte bara för dig utan även för andra, dvs det handlar om en gudstro med objektiva förtecken. Då duger inte emotionellt färgade resonemang som i stycket ovan. I stället engageras kognitiva funktioner i vår hjärna, till vilka hör kritiskt tänkande, förutsättningslöst tänkande, logiskt tänkande, faktabaserat tänkande, sannolikhetsbaserat tänkande osv.
SvaraRaderaLite förenklat skulle man kunna förklara distinktionen mellan hjärtats tro och hjärnans tro så här: Hjärtats tro kräver engagemang av höger hjärnhemisfär (som är känd för att processa emotioner), medan hjärnans tro engagerar vänster hjärnhalva (som bland annat är känd för sin strävan att tänka logiskt/rationellt).
Vänster hjärnhalva tänker linjärt och relaterar till den yttre verkligheten. Där finns impulskontroll, språk, matematik och logik. Omdömet "sitter" där. Du analyserar med denna hjärnhalva. Den är detaljistisk, dvs vrider och vänder på varje "sten" innan den skrider till beslut.
Höger hjärnhalva tänker i helheter, i bilder. Den är icke-verbal (fast - eller kanske snarare just därför - känslig för rytmer, tonfall, intonation etc). Det är där som du tänker generalistiskt (= motsatsen till detaljistiskt tänkande). Lyckas du dämpa aktiviteten i vänster hjärnhalva tillräckligt, kommer du att med den högra hjärnhemisfärens hjälp/medverkan att erfara eufori och lyckokänslor. Du får kontakt med något som du gärna vill beskriva som ett utomkroppsligt medvetande (= ett medvetande som inte känns/upplevs som ditt eget helt och hållet utan som något som är betydligt större än vad du själv är) och som kan få dig att uppleva din omvärld på ett annorlunda sätt jämfört med när "kamreren" och "paragrafryttaren" i vänster hjärnhalva har kommandot.
SvaraRaderaSom man kan förvänta sig av dessa sidoskillnader mellan höger och vänster hjärnhalvor har den neurologiska forskningen visat, att när höger hjärnhalva sitter i "förarsätet" och således låter vänster hjärnhalva sitta i "medpassagerarsätet", går det lättare att framkalla religiösa upplevelser. Vi vet ju att människohjärnan är predisponerad att framkalla olika former av hallucinationer, som många gånger inte ens behöver kopplas till/förknippas med en Gud/religiös upplevelse. Alla människor har ju förmågan att uppleva vad vi kallar för euforikänslor och för religiösa personer tar sig dessa känslor uttryck i att varje enskild religiös person upplever "sin egen" Gud. Så jag föreslår att du sätter igång och förklarar för mig varför just din Gud existerar och varför just han är skaparen av allt.
Fortfarande finns ingen tillfredställande förklaring på hur inte ens ingenting kunde bli allt. Ah, vackra tanke!
SvaraRaderaVisst är det en vacker tanke att ständigt försöka förstå mer och mer? Att det finns mer för oss att förstå och utforska där ute? Det är vad som driver fram människan/vetenskapen/utvecklingen. Men att fylla våra kunskapsluckor med Gud, är att ge upp viljan att försöka förstå. Alla har alltid haft ett behov att förstå universums mysterier, och innan vetenskapen var full utvecklad ersatte man det behovet med religion. Som Galileo sade, the bible is to teach us how one goes to heaven, not how the heavens go, för att citera Neil deGrasse Tyson.
Tack, men nej tack. Jag föredrar att erfara saker av eget bevåg. Något som falsifierbara vetenskapliga teorier erbjuder mig. Resultaten som dessa teorier erbjuder kan reproduceras av alla. Men alla delar inte din gudasyn, som saknar empiriska förtecken, dvs som bygger på en rationalitet bortom empiri. Bibeln säger mig ingenting, den bevisar ingenting för mig.
SvaraRaderaJag vill ha personligare upplevelser än det religionerna har att erbjuda. Varför skulle jag anamma någon annans sanning, vision och lära om jag inte har bevittnat dessa personligen? Det finns inget mindre personligare än en religion. Vad är det som säger att det Paulus säger är relevant eller sant? Där har vi skillnaden mellan religion och vetanskap.
Jag kan verifiera/reproducera/uppleva/se Newtons lära, men du kan inte verifiera Paulus utsaga. Du kan möjligen känna euforikänslor som du definierar som ett bevis på guds existens/närvaro. Men det säger mig inget. För det finns 3000 andra religioner som erbjuder samma euforikänslor till sina följeslagare.
Varför skulle jag ta dig mer seriös än säg till exempel Neil deGrasse Tyson och hans känslor för universum(http://www.youtube.com/watch?v=rweT41tIO0E&feature=related)
Honom kan vi se? Jo, tja, nästa gång du ser Jesus kan du väl säga till så man får sig en autograf eller nåt ;)
Du skriver dessutom att "vetenskapligt förstår vi aldrig Gud. Men vetenskapen kan fylla i färg och detaljer i vår vackra Gudsbild"
SvaraRaderaDet är en otroligt bekväm position att inte anse sig behöva frambringa några bevis för sin sak, samtidigt som man definierar sin egen tro på ett sådant sätt att inget kan motbevisa den. Detta kallas visst för blind tro? Där okunskap/kunskapsluckor finns, där finner vi Gud brukar man säga. Du har precis demonstrerat att så är fallet :)
Sorry Daniel, men jag blev tvungen att dela upp inlägget, eftersom den var för lång att posta allting på en gång. Hoppas du har överseende med det.
SvaraRadera