En riktig knöl!

En knöl vill man inte ha hängandes på sig för länge, man tröttnar fort! Därav namnet knöl. Något som inte passar in. Något som är fel.
Jag har haft en knöl hängandes på mig sedan i juli. Idag var det äntligen dags att bli av med honom.

Min lilla knöl. Eller ofödda tvillingbror som någon sa....:P

Knölen har suttit på mitt högra pekfinger i snart ett år. Och ingen läkare vet vad det är. Först om två veckor kommer analysen tillbaka!

När jag väl sitter inne på operationsläkarens kontor på Sabbatsbergs sjukhus, och hon ritar upp var snittet ska gå frågar jag lite försiktigt:
"-Det går väl bra att jag springer imorgon? Jag har ett 25 km-pass som väntar."
Hon tittar på mig som att jag skojar. "-Nej, absolut inte! Minimum att vänta är en vecka. Då får absolut inte svettas!"

Aaaaaaaahhh! 1,5 månad kvar till Marathon, och jag blir stillasittandes en hel vecka! Dyrbar tid!
Vi försökte hitta ett annat datum, men när vi väl kom in i september utan att ha hittat ett datum så protesterade min läkare och sa att jag var tvungen att ta operationen idag.
Sagt och gjort!

Så här fin fick jag bli innan operationen!

Nu kliar det enormt under mitt bandage, som inte åker av eller får bli blött på två veckor...
PS: För övrigt är ser jag fram emot det stundande SM-guldet till HV 71 imorgon lördag! YES!