tisdag 11 maj 2010

Pepptalk inför Tz!

"Det finns dubbelt fler pastorer och predikanter i Storbritannien för dess fredliga, färdigt evangeliserade invånare, än hela antalet Kristi kämpande skaror vid fronten bland 1, 5 miljarder hedningar – och likväl kallar dessa pastorer sig för "Kristi kämpar". Jag undrar just vad änglarna kallar dem för…
Dessa som höjer fältropet –
”Låt oss frälsa vårt eget land först!”, är arvtagare till de ”apostlar” som sade: ”- Jag ber dig, tag emot min ursäkt…”
Kristi kallelse bjuder oss att mätta de hungriga – inte de mätta, att frälsa de förtappade - inte de nackstyva, att kalla syndare – inte hädare. Inte att bygga och inreda bekväma kapell, kyrkor och katedraler i vilka kristna bekännare vaggas till sömns genom lärda avhandlingar, stereotypa böner och konstnärliga musikstycken.
Kallelsen gäller att bygga levande församlingar av själar från dem som var bortkomna från Gud, men ryktes från djävulens klor, som blivit vunna för Kristus och fostras för Jesus, och göra dem i sin tur till en oövervinnelig här.


Detta kan endast åstadkommas genom en brinnande, okonventionell, ohämmad Helig Andes-religion, där varken kyrkan eller staten, människor eller traditioner förkunnas eller tillbes, utan allenast Kristus och Honom som korsfäst.
Vi är kallade att bekänna Kristus, inte med konstiga kragar, kostymer, krucifix eller guldkors på kedjor, inte heller med kyrktorn och dyrbara antependier, utan med hänsynslösa offer och hjältemod i främsta linjen för Kristus.


I närkampen med djävulen räcker det inte med små nätta bibelutläggningar; Det är som att skjuta lejon med ärtbössa. Här behövs någon som släpper till sig själv odelat och med all sin kraft utdelar slag till höger och vänster i förlitande på den Helige Ande. Det är våra erfarenheter, inte våra predikningar, som gör intryck på djävulen och bringar världen ur fattningen. För Kristi budskap tillåter inte någon diskussion, utan total kapitulation för Honom. Den behövliga utbildningen fås inte i skolor, men ute i striden. Det är det brinnande, frigjorda hjärtat, inte det fullproppade huvudet, som övervinner djävulen.
Förlorad ryktbarhet är det bästa kompetensbeviset för en Kristi tjänare.

Jag är nu mer än någonsin övertygad om att ingen annan gräns bör dragas än den som Herren själv har angivit när Han sade
”intill jordens ända” och ”för allt skapat”.

Jag har svårt att förstå hur Han värdigas använda sådana krakar som vi är för detta uppdrag, men Han vill naturligtvis hellre ha tro och dårskap än begåvning och kultur. Gud vill ha hjärtat, sedan kan vilken kålrot som helst duga till huvud… Blir vi bara tillräckligt tomma, fyller Han oss med sin Helige Ande.
Den Helige Andes eldsdop kan förvandla lata, släta, veka kristna till brinnande, levande själar som blir hjältar för Kristus och som går fram i striden, kämpar, dör, men som inte kan tåla:
”På stället marsch.”

Låt oss löpa framåt. Om vi faller, låt oss falla i Jesu armar!"
- C. T. Studd
Missionär i Afrika mellan 1912-1931

TACK C. T. Studd! Nu kör vi!

1 kommentar:

  1. Amen Daniel vilken text och predikan!Hjärtat brinner och bultar i mig när jag läser!:)

    SvaraRadera